Redaktionen tipsar

Bild på spelexperten Sam Ögren.

Recension:

Ratchet and Clank – Into the Nexus

Mitt första ”Ratchet and Clank-spel” var ”Tools of Destruction” (2007), sedan dess har jag slukat serien. Snart kommer en långfilm baserat på spelen som elegant kommer att heta ”Ratchet and Clank”. Jag längtar, samtidigt som jag hoppas att den inte faller för animerade filmers många klichéer.

Får spelet att blekna

Jag ska inte prata allt för mycket om föregångare i spelserien, men det är viktigt att förstå varför jag kommer att vara kritisk till ”Into the Nexus”. Likt ”All 4 One” (ett tidigare spel i serien) lider Into the Nexus av sin snabba utveckling och känns inte lika kreativt. Föregångare som ”A Crack In Time” (2009) och det redan nämnda Tools of Destruction får på vissa sätt Into the Nexus att blekna.

Kritisk till spelets längd

Ratchet and Clank-spel bör inte vara mycket längre än 8-12 timmar, men när det är blygsamma 6 timmar känner jag mig besviken. I spelserien har man alltid tillgång till ett dussintal framtidsinspirerade vapen. Vapenförrådet är kreativt och fyllt av humor samt charm. Den känns dock mindre kreativ denna gång med flera vapen från tidigare spel och för att vara en stor del av spelet känns även detta trist.

Talangfulla skådespelare

Karaktärerna är sig själva och jag kan lugnt och tryggt njuta av de talangfulla skådespelarna som gör de härliga rösterna till ett alltid lika skoj manus. Jag vill rikta speciell eloge till att spelet också vågar vara lite dramatiskt utan att vara våldsamt, trots att serien spelas av en hel del yngre spelare också. Tummen upp! Kontrollerna har aldrig varit bättre och är något som Tools of Destruction inte alls gör lika bra. Grafiken är också riktigt bra.

Jag vill vara tydlig med att bara för att jag är kritisk betyder det inte att Into the Nexus är dåligt. Det är absolut spelvärt för de som gillar Ratchet and Clank. Har du aldrig lirat något av dem tidigare spelen rekommenderar jag starkt att du börjar med det första och jobbar dig fram till Into the Nexus. Spelet får sitt verkliga värde för den som inte kan få nog av serien, annars faller det lite för platt om man frågar mig.

Betyg: tre av fem.

Text: Sam Ögren

Se trailern till spelet Ratchet and Clank Into the Nexus

Ricky tävlar i Special Olympics

Ricky Landgraff från Trångsund är just nu i USA och tävlar i Special Olympics. Här intervjuas handbollsspelaren av TV4 Nyhetsmorgon.

♡ Prideveckan ♡

Unghuddinge träffar Irma Blomberg som ska gå med i Prideparaden och träffar Ungdomsmottagningen i Huddinge för att prata om HBT-certifiering.

Tillsammans för Vårby

Tillsammans är de 70 ungdomar som arbetar för att förbättra Vårby i sommar. Gemensamt för alla är att de har anknytning till orten.

Under sommaren fram till 14 augusti ska en beachvolleybollplan vid stranden bli till, en lekplats ska renoveras och odlingslådor till hyresgäster i området ska tas om hand.
– Vi klippt buskar och plockat skräp i området, berättar Amanda Fredriksson.

Under sommaren kommer det att vara tre olika arbetsperioder där alla är indelade i arbetsgrupper. Nicole Oponowicz som är arbetsledare berättar att de kommit väldigt nära varandra genom projektet.

– Många har träffat varandra tidigare, då många går i samma skola och liknande. Men de här veckorna har gjort att många kommer närmre varandra.

Få arbetserfarenhet

Hon tycker det är bra att många får komma ut i arbetslivet snabbt.

– Det är en bra möjlighet att få erfarenhet av att jobba och kunna skriva något på sitt CV, berättar Nicole Oponowicz.

Gänget fick även gå en HLR-utbildning och gå på en inspirationsföreläsning.

– Vi fick besöka brandstationen och gå på en föreläsning där en personer berättade om sin tuffa uppväxt. Det var spännande och vi lärde oss nya saker, säger Amanda Fredriksson.

Gjort Vårby trevligare

Hon tycker att projektet har varit roligt.
– Vi har haft kul tillsammans och vi har lärt oss mycket. Sedan är det roligt att se att de vi gjort i Vårby gett resultat och det har faktiskt blivit finare, berättar Amanda Fredriksson.

Arbetsperioden avslutas alltid med att ungdomarna möter Vårby brandstations brandmän i en basketmatch.

– Den här gången ska vi krossa dem. De vann förra gången, men den här gånger vinner vi, säger Nicole Oponowicz.

Tillsammans för Vårby

Sedan sommaren 2013 får 70 ungdomar via Huddinge kommuns feriepraktik sommarjobba i Vårby under ledning av äldre ungdomar som anställs som gruppledare samt två ansvariga projektledare. Tillsammans med oss jobbar också professionella yrkesmän som är med och undervisar och delar sin kunskap för att de sommarjobbande ungdomarna ska få med sig erfarenhet och kunskap till kommande jobb.

Läs mer om projektet tillsammans för Vårby på www.tillsammansforvarby.se

Följ med på digital skattjakt

Andreas Stenbergs, 16 år, har nyligen fått upp ögonen för geocaching. Unghuddinge följde med honom till Visättra för att leta gömda skatter.

–  När jag var liten så älskade jag skattjakter och bad pappa att alltid gömma lappar som jag sedan fick leta efter. Det här är som en skattjakt fast för ungdomar och vuxna, berättar Andreas Stenberg.

Hittat skatter i Huddinge

Det du behöver är en smartphone och tillgång till nätverk. Geoching går ut på att utgå från en karta där en skatt, eller ”cache” som det också kallas, är utplacerad på en karta. Det kan vara en fysisk skatt eller en mer symbolisk skatt. Appen fungerar som en gps som känner av var skatten finns.

I vilket område du letar väljer du själv. Andreas Stenberg brukar söka upp platser i närheten av Botkyrka där han bor.

–  Jag har varit i Huddinge centrum tidigare, där finns några spännande skatter. Vad jag hittat eller var kan jag inte berätta.

Hemligt intresse

Det gäller att vara tyst om var skatterna finns, även om många som ägnar sig åt geocaching samarbetar och ger varandra tips i appens chatt.

–  Pappa har varit på mig om att vi inte ska prata högt om var vi hittar chacherna. Samtidigt är det svårt, i alla fall om man letar mitt i stan. Hur ser det egentligen ut när man kryper runt och letar vid exempelvis ett elskåp? Jag har känt mig som en galen människa när människor kommer fram och undrar vad jag gör.

Vad säger du då?

– Jag brukar säga att jag geocachar och då blir de flesta intresserade och vill veta mer om skatterna.

Vad har du hittat för skatter?

– Jag hittar sällan några skatter, det är mest en liten loggbok som brukar ligga i en burk. Där skriver jag in mitt namn och vilket datum jag var där.

Ingen skatt?! Varför letar du då?

– Jag tror många barn lockas av att få något när de letar. För mig är själva grejen att upptäcka nya platser och kanske få se en ny vacker utsikt.

Det blir dags för Unghuddinge att leta efter skatten i Visättra. Appens koordinator visar på en plats nära Visättra sportcenter.

Pilen tar oss förbi skogsstigar och över stenar. Andreas berättar att det är viktigt att hela tiden röra på sig eftersom gps:en endast känner av rörelse. Står du still fungerar den inte.

Förbjudet att ta skatten

Vi tar oss förbi mossiga stenar och igenom blåbärsskog. Då piper det till i gps:en och ursprungscachen blinkar. Någonstans här ligger skatten gömd.

– Jag har varit här tidigare och letat, men då hittade jag den inte. Om vi har otur har någon tagit den med sig hem.

Att ta med cachen hem utan att lägga dit en ny är förbjudet.

– Om det finns en fysisk skatt får du inte ta den med dig hem utan att lägga dit en ny. Det händer att vissa inte tänker på det och då är det tomt på platsen när man väl hittar den.

Få chachen att förflytta sig

Som tur har ingen tagit cachen den här gången. Två stora stenar har placerats på varandra. Andreas lyfter en av stenarna och under ligger en platsbruk.

– Ofta syns det tydligt var cachen är, i alla fall om man har geocachat några gånger.

Andreas fyller i loggboken och hittar ett pärlarmband i lådan som han visar upp och sedan lägger tillbaka i burken.

– Det är säkert något barn som vill ha den, vi lämnar det till dem.

Målet med geocachingen för Andreas är att en dag lägga ut en egen skatt och försöka få den att förflytta sig över Sverige.

–  Det är vanligt med cacher som placeras ut för att sedan förflyttas till en viss plats. Jag vet gosedjur som förflyttas till olika världsdelar och blivit fotograferade vid varje plats. Det är riktigt häftigt, speciellt att många i världen delar intresset med varandra.

En hobby för alla

Andreas är glad att han hittat ett billigt intresse som han kan ägna sig åt de dagar på lovet då han inte sommarjobbar.

–  Jag vill verkligen rekommendera Geocaching. Det är något för dig som vill komma ut och lösa klurigheter. Du behöver inte vara en äventyrare för att gilla det.

Vill du testa Geocaching?

På  www.geocaching.com/mobile kan du läsa mer om Geocaching och ladda ner appen.

Boktips – sommarläsning del 2

Bild på fyra olika böcker mot en rosa och vit bakgrund.

 

Här är fyra böcker du inte får missa i sommar. Huddinges ungdomsbibliotekarier ger sina bästa boktips till Unghuddinges läsare.

Boktips 1

Elias bok

Författare | Magnus Nordin och Lars Gabel

Gotland är drabbat av virus som dödar människor men skapar monster. Ön är full av dessa varelser, de odöda som kommer om natten på jakt efter fler offer. Elias har lovat att ta hand om sin lillasyster Emma, men de befinner sig på en ö dit ingen hjälp kommer, där ingen flyktväg och ingen återvändo finns.

Boktips 2

Beskyddaren

Författare | Harlan Coben

Första boken om Mickey Bolitar. Mickey bor hos sin farbror Myron efter att hans far dött i en trafikolycka och hans mamma hamnat på ett behandlingshem. Så försvinner Mickeys tjej Ashley spårlöst. Han ger sig av på en desperat jakt efter henne och följer varje tänkbart spår. Ashley var inte den hon utgav sig för att vara.

Boktips 3

En sekund i taget

Författare | Sofia Nordin 

Hedvigs hela familj har dött i en mystisk feber. När hon lämnar lägenheten ligger det döda människor överallt. Finns det några människor kvar i världen? Hedvig tar sig till skolans undervisningsgård där hon långsamt bygger upp en tillvaro – hon lär sig elda i spisen och mjölka korna. En dag kommer en tjej till gården.

Boktips 4

Matchad

Författare | Ally Condie

Första delen i en trilogi. I den värld där sjuttonåriga Cassia Reyes bor bestämmer Samfundet allt. Nu ska Cassia få reda på vem samfundet har matchat ihop henne med för resten av livet. Men när den tilltänkte Xanders ansikte har visats på bildskärmen under matchningsceremonin, får hon se Ky Markhams ansikte blixtra förbi.

Sommarboken 2015

Under perioden 11 juni–24 augusti kan du vara med i Sommarboken. Låna och läs fem böcker, skriv sedan eller rita om det du har läst och få en bokpresent från biblioteket. Fråga om Sommarboken på ditt bibliotek.

Läs mer om Sommarboken här eller besök Biblioteket i Huddinge.

Erfilm tillbaka på Ungzon

unghuddinge-ErFilm-5
Filmteamet bakom årets Erfilm spelar in på Ungzon under sommaren.

Unghuddinge har träffat det prisbelönta filmprojektet. Under sommaren är teamet bakom Erfilm tillbaka på gården Ungzon för att producera en ny kortfilm.

Fem år har gått sedan den första kortfilmen visades. Frontfigurerna bakom projektet har berört publiken med skarpa samhällsskildringar, producerat musikvideor som bränns, där bland annat Ken Rings ”Djupa sår” tolkats.

Ett av Erfilms mål är att ungdomar som har ett intresse för film, musik och teater ska få möjlighet att ägna sig åt sina intressen helt kostnadsfritt.

– Det är många som drömmer om att skådespela och göra film, men inte har råd eller som inte gillar att idrotta och då kan det här vara ett alternativ, säger Stephane Mounkassa och fortsätter:

– Du behöver inte vara ett proffs på att skriva manus, skådespela eller filma för att vara med. Vi som arbetar med Erfilm finns här för att stötta ungdomarna och vara deras handledare.

Startade på Ungzon

Stephane Mounkassa är grundare tillsammans med Stefan Sundin till Erfilm och startade projektet när de arbetade som fritidspedagoger på Ungzon. Duon fick då inspiration av ungdomarna på gården som ville börja spela teater och tillsammans med dem producerade de den första kortfilmen. I dag har projektet växt och Erfilm har samarbetat med många av Stockholms förorters gårdar och skolor.

– Det känns otroligt att tänka på var vi hamnat i dag. Vi hade aldrig trott att vi skulle kunna göra det här på heltid. Att kunna jobba med ungdomar på det här sättet är riktigt häftigt, säger Stephane Mounkassa.

Kortfilm om ungas livsval

Under kommande veckorna är projektet tillbaka på Ungzon för att producera en ny kortfilm. Bakom årets manus och regi står 19-åriga Axel Lindgren från Tyresö. Han vill gestalta ungas livsval och hur det kan vara att ta sig an dem.
– Filmen har det simpla och viktiga budskapet, ”att vara sig själv”. Det kan låta banalt, men det är inte alltid lätt att vara det som ung, berättar Axel Lindgren.

Varför är det svårt att vara sig själv?

– Många tror inte på sig själva fullt ut. För mig är det viktigt att göra saker jag verkligen gillar och inte försöka vara någon annan. Det är lättare sagt än gjort, men jag tror det blir lättare med åldern.

Hur kom du i kontakt med projektet?

– Stephane besökte min skola när jag i i nian och berättade om Erfilm. Det var tre år sedan och då kontaktade jag honom efteråt och berättade att jag var intresserad av att göra film och vi klickade direkt.

Hur var det att skriva manuset?

– Det känns häftigt och roligt att få göra det. Jag drömmer om att få skriva manus till en storfilm i framtiden.

Till sin hjälp har Axel Lindgren tre skådespelare, en av dem är Alborz Momeni från Flemingsberg. En känt ansikte för de som tidigare sett Erfilms produktioner.

– Det är tredje gången jag är med. Jag drömde om att få skådespela och skrev däför till Stephane på Facebook och fick då chansen att vara med i ett av projekten, säger Alborz Momeni.

För ungdomar samman

Alborz Momeni har inte bara fått skådespelarerfarenheter av att vara med i projektet.

– Jag och Axel hade inte känt varandra om vi inte hade träffats här. Ungdomar från Tyresö umgås sällan med ungdomar från Flemingsberg. Projektet för verkligen ungdomar från olika förorter samman, berättar han.

Chans att få synas på bioduken

Att få vara med i Erfilms projektet har utvecklat Alborz Momeni som personer.

– Det är så grymt att jag som inte tidigare hade spelat teater får chansen att vara skådespelare i en film. Att Stephane ger ungdomar från förorten chans att få synas på biografer är sjukt häftigt.

Novellfilm om cancer

Den pågående kortfilmen kommer vara färdig under hösten. Parallellt med det projektet producerar Stephane Mounkassa och Stefan Sundin en novellfilm som ska visas på Göteborgs filmfestival.

– I sommar spelar vi in en novellfilm, ett projekt som har pågått under en längre tid. Där arbetar vi med mer professionella skådespelare, i filmen spelar exempelvis Lia Boysen huvudrollen, berättar Stephane Mounkassa.

Novellfilmen är en berättelse som är inspirerad av en verklig händelse från Flemingsberg.

– Det var en ung kille som kämpade mot cancer i över fem år, som sedan gick bort. Det var väldigt gripande och många berördes. Nu vill vi skildra hans öde.

Flera projekt väntar Erfilm

Ambitionerna är höga och det kommer bli fler kortfilmer inom kort, enligt Stephane Mounkassa.

– Vi vill pusha det här så långt det går. Alla bör hålla utkik efter oss det kommande året, det kommer att hända mycket.

Erfilm

Projektet Erfilm går ut på att ungdomar från olika orter får möjlighet att vara med och genomföra kortfilmer från idé till färdig produktion.

Vill du vara med?

Besök Erfilms Facebook för att få veta mer om projekten och hur du gör för att söka till kommande produktioner.

Vlogg: Vi testar discgolf!

Vill du också kombinera motion och nöje i sommar? UngHuddinge har testat på den trendiga sporten discgolf – Nordens snabbast växande sport. Spana in vår allra första vlogg för att se hur det gick.

Sabrina förenar förorten

unghuddinge-sabrina
Sabrina Ibenjellal skriver poesi som berör. Foto: Elin Åkerblom

Sabrina Ibenjellal har nyligen vunnit pris för sin vassa penna och arbetar aktivt för att sätta förorten på kartan. Unghuddinge hängde med Visättras poesistjärna.

Det har varit ett händelserikt år för Sabrina Ibenjellal. Hon har precis tagit examen från Påhlmans handelsinstitut och tillsammans med kulturinitiativet ”Förenade förorten” vunnit SM i Poetry slam. Efter vinsten har kulturinitiativet hunnit med att gästa Almedalsveckan och uppträtt inför Sveriges riksdagspartier.

– Det var skitbra och vi fick jättemycket fin respons! Publiken tog verkligen åt sig och blev berörda, säger Sabrina Ibenjellal.

Visättra sätter hiphop-eliten på kartan

Sabrina Ibenjallahs poesi bygger på politiska budskap och självupplevda händelser från förorten. Själv är hon uppväxt  i Visättra. En plats som har haft en stor inverkan på hennes skapande och engagemang.

– Det var där allting började. Visättra gav mig tidigt  inspirationen till mitt skrivande.

Visättra har fött fram betydande delar av den svenska hiphop-eliten och många av dem har även varit förebilder för Sabrina Ibenjellal.

– Vi har väldigt många inspirationskällor i Visättra, allt ifrån Mohammed Ali-duon, till Carlito, till Mack Beats… Alla har varit mina grannar och fått mig att verkligen våga satsa på poesin och spoken word-scenen.

Har du känt att du måste leva upp till ortens goda rykte?

– Ja, jag kan säga såhär, i början var jag väldigt skeptisk till att tävla i poesi, men sedan tänkte jag ”kolla Herdem, kolla Safar (Robin Safar reds.anm), Gee Dixon och alla andra från Visättra. Sen när Robin Safar dessutom vann SM tänkte jag ”shit, jag vill också vinna SM”.

Hur var det att tävla i slam poetry?

– Det kändes aldrig som en tävling, utan vi stod där inför publik och berättade saker som vi upplevt, men vi vet att de gått igenom samma sak. Vi yttrade bara våra gemensamma upplevelser om man säger så.

Tror du att ni gett ungdomar en ny bild av poesi?

– Ja, jag minns innan tävlingen när folk brukade bli förvånade när jag sa att jag skriver poesi, för att de kopplar det till typ Shakespeares Hamlet. Det är klart att grunden finns där, men själva spoken word-scenen kommer från rapen och startade i New York.

Hur tror du framtiden för poesiscenen ser ut?

– Förenade förorter har exploderat och folk vet lite mer om poesi och spoken word nu, men det finns fortfarande människor där ute som inte vet. I Stockholm har det börjat växa, men utanför storstan är det ännu inte så stort med poesi. De är många som kan mycket om rap, hip hop, musik och sånt, men inte om poesi.

–  Jag hoppas att man fortsätter satsa på tävlingar och olika former för poesi, för att få scenen att växa mer.

Vem kan kalla sig poet?

– Alla kan vara poeter, bara man kan formulera sin historia och sätta ord på det man upplever.

Poetry slam

Poetry slam är en tävling i estradpoesi där poeterna som framträder har tre minuter på sig att förföra publiken. Texterna måste vara skrivna av poeten själv och man får inte använda sig av rekvisita, musikinstrument eller andra hjälpmedel.

Förenade förorten

Förenade förorter vill bidra till att skapa en plattform för samlade erfarenheter för de som bor och verkar i förorten. Läs mer om Förenade förorten här.

Text: Elin Åkerblom