Demokrativeckans ungdomsredaktion

Foto: Södra sidan
Foto: Södra sidan

Frida Nordmark, Kim Gustafsson, Marcus Eriksson och Christopher Van Ingelandt läser tredje året på gymnasiet. Under ett par veckor har de jobbat med ”Demokratidningen” – en bilaga i Södra Sidan Huddinge, skriven av Huddinges elever.

Ruggiga romaner

unghuddinge-boktips-skack-1

 

Boktips 1

Yuko

Författare | Jenny Milewski

Studentkorridoren på Ryds Allé i Linköping verkar vara som de flesta studentkorridorer när Malin flyttar in. Hennes första egna bostad, med badkar och källarförråd. Men hennes korridorskamrater agerar konstigt och snart känner Malin att de döljer något för henne, något som alla är överens om att hon inte ska få veta.

När Malin får veta att Yuko som bodde i hennes rum tog livet av sig i badkaret blir hon skakad, men det är inget mot vad hon blir när det kommer svart hår ur badkarsavloppet och dörrarna i korridoren stängs, trots att bara Malin är hemma. Det blir allt tydligare att Yuko inte kommer lägga fingrarna emellan för att göra livet till ett helvete för studenterna i korridoren – och att det inte finns någon gräns för hur långt hon tänker gå.

Boktips 2

Monstrumologen

Författare | Rick Yancey

Will är en föräldralös pojke som är assistent åt en doktor av ett högst ovanligt slag: en som studerar monster, och jagar dem. Under den tid Will har bott tillsammans med doktorn i 1800-talets New England har han vant sig vid nattliga besök och mystiska expeditioner. Men när en besökare dyker upp med kvarlevorna av en ung flicka – och det monster som ätit henne – förändras hans värld för alltid.

Monstret är en anthropophag, en huvudlös varelse som äter genom en mun i bröstkorgen. Och det finns tecken på att antalet anthropophager nu ökar i skrämmande takt.

Will Henry och doktorn har inget val: De måste konfrontera den fasa som hotar att ta över och förtära världen.

Boktips 3

Färjan

Författare | Mats Strandberg

När 1200 passagerare åker på kryssning mellan Sverige och Finland finns det något ondskefullt med på resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Relationer sätts på prov, vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer kan också locka fram det värsta i dem.

Boktips 4

Sju minuter över midnatt

Författare | Patrick Ness

Strax efter midnatt vaknar trettonårige Conor av att ett monster står utanför fönstret och ropar hans namn. Men det är inte monstret från de mardrömmar Conor haft varje natt sedan hans mamma påbörjade sin behandling på sjukhuset. Det här monstret har tre berättelser att berätta för Conor. I utbyte vill det ha sanningen.

Missa inte!

Just nu har Vårby bibliotek och mötesplatsen Torpet skräcktema i sina bokhyllor.

Feminism över tre generationer

Fotomontage: Södra Sidan
Fotomontage: Södra Sidan

Christian, 18: ”Det är jättebra att det finns ett könsneutralt pronomen”

Idag är många ungdomar intresserade av feminism. Och hbtq-frågorna har tagit stormsteg bland unga de senaste åren. ”Jag tycker att det ska vara ett jämställt samhälle så jag är feminist”, säger Skärholmsbon Christian”, 18 år, om feminism.

Christian tycker att många har fel uppfattning om vad ordet feminism betyder.

– Det finns till exempel folk som kallar sig feminister som inte inkluderar exempelvis transkvinnor, och folk som anser att det inte finns frågor som rör män som också är feministfrågor, säger Christian.

Att hata män är inte heller feministiskt eller konstruktivt, menar Christian.

– Folk verkar glömma att feminism från början handlade om lika rättigheter för kvinnor och män, inte att något kön skulle vara överlägset ett annat.

Christian vill störta patriarkatet – samhället där männen står högst upp i hierakin och är de som syns, hörs och får mest respekt.

– Vi måste försöka skapa ett samhälle med lika möjligheter, oavsett kön. Idag är det enklare att få utbildning i allmänhet, så ungdomar är mer utbildade om feminismens historia och de effekter patriarkatet har på samhället än idag.

Det är viktigt att språket hänger med i utvecklingen, tycker Christian. Idag finns det många ord och termer för pronomen, könsroller, identiteter och sexualiteter. Hen är ett av de ord som diskuterats mest i Sverige.

– Jag tycker att det är jättebra att det finns ett könsneutralt pronomen, för de som varken identifierar sig som man eller kvinna eller inte vill uppge sitt kön.

– Många möts fortfarande av fördomar och okunskap, när det egentligen bara rör sig om helt vanliga människor. Därför är hbtqa-frågor viktiga att prata om idag.

Lennart, 48: ”Jag tycker inte alls om att det varit så fördelat”

Lennart är 48 år gammal och bor i Segeltorp. Under hans uppväxt spelade könsroller fortfarande en stor roll. Det var oftast så att kvinnorna var hemma och skötte hushållet medan männen arbetade och hanterade inkomsten.

– Jag tycker inte alls om att det varit så fördelat, det gjorde att jag inte visste hur man tog hand om ett hushåll men kunde meka med bilar och spika brädor. Båda delarna är lika viktiga för att man ska kunna klara sig själv, berättar Lennart.

Lennart tycker inte att feminismen har gått framåt speciellt mycket om man jämför från när han var yngre.

– Det är samma skit fortfarande, samma frågor och det pratas inte heller så mycket mer om det idag.

Feminism är nödvändigt idag eftersom det fortfarande är männen som styr och ställer.

– Hbtq kan jag inte säga att jag är engagerad i, inte i hen-pronomen heller, men jag engagerar mig alltid i feministiska frågor. Allt som dyker upp där man behandlar kvinnor sämre är viktigt för mig.

Lennart tycker att könsroller är viktiga till en viss del, eftersom könen har olika egenskaper som man borde ta vara på.

– Även om jag är feminist tycker jag inte att män och kvinnor ska göra precis samma saker, eftersom det är få kvinnor som vill vara hantverkare och få män som vill arbeta inom vården. Man ska inte tvinga människor att göra saker de inte vill för att det ska bli jämnt könsfördelat.

Ana, 61: ”Jag har barn som är engagerade inom hbtq”

Ana är en 61-årig Huddingebo. Hon växte upp i Italien, där det precis som i Sverige diskuterades om feminism när hon var yngre.

– När jag var ung bodde jag i ett land kring Medelhavet. Då diskuterades feminism och det kämpades för kvinnans rättigheter, främst i akademiska kretsar och i de stora städerna, berättar Ana.

I Italien och länderna kring Medelhavet var det olagligt att ha barn utanför äktenskapet.

– Mina föräldrar var inte gifta. Situationer som den jag hade skapade ganska stora problem tills staten ändrade lagarna. Mentaliteten ändrades parallellt med dem.

Idag pratar många om hbtq, som för vissa är ett lika luddigt ord som feminism. Men inte för Ana.

– Jag har barn som är engagerade inom hbtq, ett av dem arbetar för RSFL. Jag känner flera som är homo- eller bisexuella, som alla väldigt trevliga människor. Jag tror att jag ser mer ”människan” än annat, säger Ana.

Ana tycker inte att det är så viktigt att vara manlig eller kvinnlig. Det är viktigare att vara bekväm.

– Varken jag själv eller mina barn har aldrig ägt en barbie eller liknande. Min man är absolut ingen ”macho”. Jag skulle nog aldrig velat ha en sån man.

Läs mer!

Reportaget är en del av ”Demokratidningen” – en bilaga i Södra Sidan Huddinge, skriven av Huddinges elever.

Vem är rädd för mörkret?

Foto: Kim Gustafsson
Foto: Kim Gustafsson

Många unga tjejer är rädda för att gå ensamma ute sent på kvällen. Flera tar långa omvägar hem. Men varför är det alltid tjejer som ska anpassa sig? Problemet ligger ju hos killarna. Det menar klasskompisarna Sandra, Tove och Josefine.

– Ser jag ett killgäng framför mig så byter jag sida och pratar alltid med min mamma eller någon annan i telefon, säger Sandra Ahlstrand.

Om man går ensam ute på kvällarna och det står ett killgäng lite längre fram så byter man antingen riktning och går en längre omväg, eller byter sida på trottoaren. Detta tankesätt är något som har blivit allt vanligare hos tonårstjejer. Det menar klasskompisarna Sandra, Tove Neidenström och Josefine Frisk, som läser sitt tredje år på Östra gymnasiet i Skogås.

– Det är klart att man känner sig mer otrygg med tanke på allting som har hänt och allts som skrivits om i tidningarna om sådant som drabbat unga tjejer, säger Tove.

Det har varit stora rubriker det senaste året om otäcka mord och överfall på unga tjejer.

– Man har det alltid i bakhuvudet när man är ute ensam på kvällarna. Det kunde lika gärna ha hänt mig, säger Sandra.

Inte tjejernas ansvar

Men man kan inte gå runt och vara rädd hela tiden, menar de. Så vad kan vi göra för att minska rädslan?

– Att kommunen erbjuder självförsvarskurser för tjejer skulle vara ett alternativ, säger Josefine.

Man kanske inte kan slå en fullvuxen man, men man får åtminstone en liten chans att försvara sig, resonerar hon.

– Det kanske gör så att man i alla fall känner sig tryggare, säger Josefine.

Men lösningarna på problemet ska egentligen inte ligga hos tjejerna, menar kompisarna.

– Det spelar ingen roll hur många gatubelysningar man sätter ut eller hur många självförsvarskurser man tar. Problemet ligger fortfarande hos männen, säger Tove.

Måste ändra tankesätt

Det är männen som måste ändra sitt tankesätt, menar de. Varför är det till exempel alltid tjejerna som ska byta håll när de möter ett killgäng?

Kan inte killarna byta håll när tjejer går förbi, för att visa att de inte är något hot?

– Kvinnorna har alltid varit underordnade männen i samhället. Jag tror att männen måste sluta leva under stenar och tro att det fortfarande är så. Det kommer inte att hända över natten precis så jag tror nog inte att det här problemet kommer att lösa sig på ett bra tag, säger Tove.

Otrygghet

55 procent av kvinnorna i Huddinge känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i området där de bor.

Samma siffra för män är 75 procent.

Kvinnor uppger också oftare än män att de utvecklar strategier för att hantera otryggheten på ett sätt som begränsar deras rörelsefrihet.

Text och bild: Kim Gustafsson

Foto: Marcus Eriksson
Foto: Marcus Eriksson

Manlighet en källa till rädsla

Killarnas rädsla för andra okända killgäng leder till osäkerhet och obehag. Eftersom killar är överrepresenterade både som offer och förövare är det viktigt att vi också lyssnar på dem, så att vi kan förstå hur de tänker kring sin manlighet.

Killar är rädda och osäkra att träffa på andra okända gäng när de är ute själva på kvällarna. Är det något som vi egentligen tänker på? Många killar har svårt att erkänna sin osäkerhet. Det menar Victor Hansson, 19, från Segeltorp och Björn Cederstrand, 20, från Fruängen.

– Många tycker nog det är pinsamt att prata om sådant. Man vill inte riskera att bli uthängd som feg, säger Björn.

Victor håller med.

– Det finns en idé om hur en man ska vara och bete sig, säger Victor.

Kan det vara ett problem att killar inte pratar om det här?

– Ja. Hur ska man ta tag i problemet om ingen vill prata om det? Jag vet inte vad man kan göra åt det. Alla känner väl sig otrygga någon gång, om fler börjar prata om det kanske det anses som mer normalt, menar Björn.

Hamnar oftare i våldssituationer

Enligt Helene De La Haye, kriminolog och gymnasielärare på Östra gymnasiet i Skog-ås, är killar överrepresenterande inom våldsbrott, både som offer och förövare.

– Om man kollar på statistiken förstår jag att killar är rädda och osäkra när de är ute själva på kvällarna, säger Helene De La Haye.

61 procent av alla män som utsätts för misshandel blir det på allmän plats, enligt statistik från BRÅ. 7 av 10 män är berusade vid misshandeln.

– Det finns flera möjliga förklaringar varför män använder sig av våld vid berusning, till exempel testosteronhalten. Men det handlar även om att kontrollmekanismer som finns i hjärnan bedövas vid högt intag av alkohol, säger Helene.

Men det finns en skillnad på upplevd trygghet och att faktiskt vara trygg.

– Man hör mycket på nyheterna om hur både killar och tjejer drabbas av våld varje dag, så jag förstår att folk kan vara oroliga när de går ut på kvällarna, säger Björn.

Johan fortsätter:

– Att gå med en kompis hem är ett bra sätt att känna sig trygg. Det borde också vara enkelt att fixa bättre belysning vid sådana områden som är mörkare på kvällen.

Viktigt att lyssna

Rädslan att gå ut på kvällarna kan skada killarnas syn på sig själva som män och det finns en risk att deras kompisar hänger ut dem som fega. Det är svårt att veta vad lösningen är eftersom det är svårt att nå ut till alla som är drabbade. Men att killar vågar berätta om sina upplevelser och känslor är ett viktigt steg i att bekämpa osäkerheten, tror Björn och Victor.

– Det är viktigt att lyssna på dem som drabbas så att vi kan förstår hur de känner. Att berätta om sin osäkerhet kan också leda till att man kommer över den, säger Victor Hansson.

Glapp?

Män i åldern 16-24 är den grupp som känner sig tryggast, trots att de statistiskt sett är den mest brottsutsatta gruppen.

Text och foto: Kim Gustafsson

 

Är du rädd när du är ute ensam på kvällen?

Foto: Marcus Eriksson
Foto: Marcus Eriksson

Hanna Rosenzweig, Glömsta.

– Ja, jag känner mig ofta otrygg och rädd när jag är ute på kvällarna. Särskilt i Visättra och Flemingsberg.

Finns det något man kan göra för att känna sig mindre rädd?
– Jag brukar lyssna på musik och alltid ha telefonen nära till hands.

Foto: Marcus Eriksson
Foto: Marcus Eriksson

Tobias Wermeling, Stuvsta.

– Jag känner mig inte speciellt otrygg ute på kvällen. Kanske någon gång ibland om man går förbi ett ungdomsgäng.

Finns det någon plats som du tycker känns särskilt otrygg?
– Huddinge centrum är en plats som känns mindre trygg på kvällen. Men jag brukar lyssna på musik när jag är ute själv, då slipper man tänka på annat.

unghuddinge-sodrasidan-enkat3
Foto: Kim Gustafsson

Cevin Wahlstedt, Gladö kvarn.

– Jag känner mig aldrig obekväm utomhus, det kan nog bero på att jag bor i ett väldigt tryggt område. Och jag har vant mig att gå i mörkret, Gladö kvarn är nästan inte upplyst alls.

Vad kan man göra för att känna sig tryggare på kvällen?

– Man kan försöka tänka stärkande tankar om sig själv, och försöka förstå att de flesta inte är intresserade av en.

Finns det något man kan göra på natten i stan? 

– Sätt på hörlurar och sätt på musik som gör dig glad, eller försök distrahera dig själv.

Läs mer!

Reportaget är en del av ”Demokratidningen” – en bilaga i Södra Sidan Huddinge, skriven av Huddinges elever.

Så vill vi se Visättra utvecklas

Foto: Södra sidan
Foto: Södra sidan

Flemingsberg och Visättra växer. 7000 nya bostäder ska byggas här. Men vad är bäst med Visättra idag? Vad saknas? Och vad är värdefullt att behålla? Klass 6AB i Visättraskolan skissar på framtiden.

unghuddinge-hussein
Foto: Södra sidan

Hussein: ”Jag har flyttat till en ny lägenhet”

Det är fantastisk att det byggs bostäder här och ett köpcentrum. Jag har flyttat till en av de nya bostäderna. Eftersom mina föräldrar tyckte att den gamla lägenheten var gammal, smutsig och börja bli rostig på sätt och vis. Så jag är tacksam att få flytta till en ny fräsch lägenhet.

Vidare vill jag berätta att det skulle va coolt att ha en stor och lång simhall, med ett äventyrs bad. Så vi slipper åka till Huddinge eller Eriksdalsbadet. Sen skulle det va schysst med en bio i det nya köpcentret. Jag hoppas de inte tar bort några saker. Jag vill ha kvar Nabil livs och Pickles. Jag vill att de finns kvar för de är viktiga för området. Ungefär som ett minne.

Det som kan förbättras är att det finns många ungdomar som är dumma och förstör hela stället. De klottrar och tar sönder saker och ting. Men alla kan faktiskt förbättra sig genom att hålla miljön här fräsch och fin. Nu när man går runt här ser man små skräp nästan överallt. Detta måste förbättras.

unghuddinge-emmalouise2
Foto: Södra sidan

Emma: ”De bygger snabbare än vad jag trodde”

Jag ser fram emot att få se hur det kommer se ut i framtiden. De bygger snabbare än vad jag trodde de skulle göra. Det kommer bli roligt på grund av jag önskade att det skulle bli ett shoppingcenter, för jag orkar inte åka till Huddinge bara för att shoppa. Jag hoppas att det blir en bowlinghall.

Foto: Södra sidan

”Jag vill berätta om Visättra”

Jag heter Haneen och är född i Irak, men uppväxt i Sverige. Jag flydde från mitt hemland när jag var tre år. Först så bodde jag i Skogås, men när jag var ungefär fem år så flyttade jag till Visättra, eftersom mina föräldrar har hört positiva rykten om bostäderna och skolorna.

Första månaden kändes det konstigt på nåt sätt för mig, men efter ett tag så blev allt som vanligt. Det finns ett dagis i Visättra som heter Korallen som jag gick i när jag var liten. När jag fyllde 6 år så skulle jag börja på en skola. Det var svårt att välja skola, men till slut så tyckte mina föräldrar att jag skulle börja på Visättraskolan.

Visättraskolan är den bästa skolan i hela Sverige tycker jag. När jag började var jag lite rädd för att jag inte kunde prata mycket svenska och att jag kanske skulle bli mobbad.

Faktiskt så blev jag mobbad när jag blev lite äldre, men jag vågade inte berätta för någon. Efter lång tidsperiod så kände jag ”nej jag måste berätta för någon i skolan”. Jag pratade med vår kurator i skolan. Han hjälpte mig faktiskt jättemycket och då blev jag väldigt glad. Tack vare vår rektor Semira så har hon och andra lärare på skolan gjort den skolan till värdens bästa skola tycker jag. Hon har hjälpt andra och mig med hjälp av andra lärare att trivas här i skolan. Jag går i 6:an och vill absolut inte sluta efter 6:an. För att jag är rädd att det händer samma sak.

Vidare vill jag berätta om Visättra! Visättra är en förort. Det bästa med Visättra är att det finns en skola, dagis, köpcentrum och en idrottsplats. Men det finns saker som fattas såsom en simhall och en galleria. Jag tycker att det som ska behållas i Visättra är skolan eftersom det är bästa skolan och jag hoppas att det ska fortsätta så, så länge vi lever.

Det finns vissa saker som kan förbättras. Jag tycker att man ska bygga flera lägenheter med flera rum eftersom de skulle vara bättre att ha extra rum än att ha för lite rum. Det jag menar med det är att det ska finnas större lägenheter. Jag skulle också vilja att på Visättraskolan ska det finnas högstadiet så att alla från årskurs 7-9 ska kunna gå på den underbara skolan. Det skulle vara trevligt ifall skolan skulle kunna ha tillagningskök eftersom det skulle innebära god och näringsrik mat!

Slutligen vill jag berätta om vad jag hoppas ska finnas i området längre fram i framtiden. Jag skulle hoppas att det finns skolbussar som skjutsar elever från hemmet till skolan ifall de bor långt här ifrån. Jag skulle också vilja att det finns en stor simhall eftersom det är kul att simma. Det tycker de flesta.

Nya stadsdelar

Visättra ängar. Här byggs 750 nya bostadsrätter, studentlägenheter och hyresrätter. De första 100 är klara för inflyttning, resten är färdiga under 2016 och 2017.

Flemingsbergsdalen. Intill tågstationen byggs de första etapperna av den nya stadskärnan. Om ett år står här cirka 200 hyresrätter, ett Ica Maxi och en ny sporthall. Under hösten har kommunen startat planeringen för kommande etapper som innehåller ytterligare bostäder, hotell och butiker.

Campus Flemingsberg. Förra veckan togs första spadtaget för 433 nya student- och forskarbostäder för Alfred Nobels Allé bakom högskolorna.

Hälsovägen. Här planeras cirka 800 nya bostäder med butiker i bottenplan, två förskolor och ett torg.

Ett nytt bostadsområde? Nu börjar kommunen ta fram planer för ett nytt bostadsområde bakom Diagnosvägen, på andra sidan Flemingsbergsleden. Arbetet med programmet ska precis starta. Mer information kommer under 2016.

Läs mer!

Reportaget är en del av ”Demokratidningen” – en bilaga i Södra Sidan Huddinge, skriven av Huddinges elever.

”En flykt från allt annat”

Turneringar, vänskap och blodigt allvar blandades när Shade events anordnade höstlovslan på Huset.

Stämningen på Huset i Huddinge är hemtrevlig. Detta kan bero på att lokalen faktiskt agerat hem åt samtliga deltagare till Shade Events höstlovslan. På en lätt avskärmad del ligger det luftmadrasser, sovsäckar och liggunderlag. Någon ligger fortfarande och sover.

Rebekka Sjögren, 20 år, och Linn Rasmussen, 20 år. har åkt hela vägen från Uppsala för att LANA på Huset i Huddinge. De har gjort upp en deal om att de aldrig ska missa ett av Shade Events LAN.

– Även om jag flyttar till Oslo skulle jag åka hit. Efter vårt första LAN för drygt tre år sen satt vi och grät på mattelektionen för att vi behövde vänta ett helt halvår till nästa, säger Rebekka.

Vad är det som lockar?

När man kommer hit kommer man bort. Det blir lite som en flykt från allt annat. Människorna här är liksom annorlunda, lite skumma men trevliga, säger Linn.

– Haha, ja. När de inte blir arga på lagg är de rätt trevliga. Du anar inte hur många tangentbord som gått sönder. Mitt tangentbord börjar också lägga av, säger Rebekka.

Människorna och gemenskapen i Huset verkar utgöra en stor del av LANET, men det finns ett ställe där stämningen är mer allvarlig. Gamingrummet. Långa rader där ungdomar har monterat upp sina datorer. Energidrycker, My Little Ponies-figurer och specialgjorda datormöss är några av de saker som syns till framför skärmarna.

Spelturneringar

Linns favoritspel är League of Legends, LOL, och Rebekkas är det klassiska spelet Tetris. Rebekka har övat i över åtta år på Tetris genom att plugga på om olika tekniker.

– De ska ha en Tetristurnering senare och jag är nog bättre än de andra. Det är inte ett utav de vanligaste spelen just här, säger Rebekka.

Det spelas många turneringar på Shade Events. Vilka turneringar som blir av beror på önskemål från de som LANAR. Det brukar bli turneringar i bland annat Counter-Strike, League of Legends och Team Fortress. Femkampen är däremot given.

– De har olika utmaningar som man ska lösa. De brukar ha en gren där de gömmer undan olika föremål som till exempel en toalettrulle och så får man 2-3 minuter på sig att hitta varje. Men det är lite olika från gång till gång, säger Linn.

Kommer ni gamea som pensionärer?

– Ja, vi kommer vara här enda tills de skaffar en åldersgräns och kastar ut oss, säger Rebekka.

Text och bild: Michelle Undseth

Höstlov = Läslov

Om du deltar i Vårby biblioteks höstlovstävling kan du vinna en av godingarna på bilden. Kom in på Vårby bibliotek med Barnkonsten för att testa dina kunskaper om häxor, spöken och zombies.

Varje vinnare får välja en bok av böckerna på bilden.

Kom in och läs!

Just nu har även Vårby bibliotek och mötesplatsen Torpet skräcktema i sina bokhyllor.

Erfilm + Annersta skolan

ErFilm har tillsammans med Annersta skolans kulturklass intervjuat musikern Gee Dixon. Han pratar bland annat om sin uppväxt i Visättra, att vara en förebild, om musiken och framtiden. Se även när Annersta skolans kulturklass intervjua regissören och skådespelaren David Nzinga. Intervju med filmskaparen David NzingaErFilm har tillsammans med Elever från

Gee Dixon

ErFilm har tillsammans med Annersta skolans kulturprofil intervjuat ortens favorit Gee Dixon. Han pratar bland annat om sin uppväxt i visättra, att vara en förebild, musiken och framtiden. Gee Dixon är en otroligt fin person som alltid vill ge tillbaka till ungdomarna. Sprid vidare mina vännerBara kärlek

Posted by Stephane Mounkassa on den 8 oktober 2015

Husetfestivalen 2015

För inte alls länge sedan var årets Husetfestival in Huddinge. På plats fanns Jon Alexandersson som dokumenterade hela festivalen. Se alla bilder från dagen här.

Hela Huset skramlade

I lördags var det dags för välgörenhetsfestivalen ”Hela Huset skramlar”. Många kom för att lyssna till fet musik och samla in pengar till förmån för flyktingkrisen.

En av festivalens linups var Hiphop- och RnB-duon High Definition, bestående av Daniil Tomás och Theo Jonas. För duon var det självklart att ställa upp på välgörenhetsfestivalen.

– Invandringsfrågan och flyktingkrisen som pågår just nu ligger oss varmt om hjärtat. För mig personligen är detta något jag brinner för, då jag själv kommit hit som flykting, säger Daniil Tomás.

Fler som ofta brukar hänga på Huset höll med om att det var en speciell kväll.

– Vi går på spelningar här och spelar själva, men den här konserten är väldigt speciell då den har ett fint syfte. Vi får både njuta av musiken och göra skillnad samtidigt, säger Lance, en av kvällens besökare.

Musik för alla

Musik- och kulturförening Urbanground agerade konferencierer för kvällen och ute i salongen såg de till att skivorna gick varma. Urbanground arbetar ideellt och är vana vid liknande evenemang.

– Det är fint att visa att musiken är till för alla genom den här insamlingen. Att vi får vara här och spela musik och ha roligt med ungdomarna är verkligen en win win, säger Immanuel Foster Erjén, Urbangrounds ordförande.

Lyckad festival

Arrangörsproducenten Lelle Kingstedt var lyrisk efter lördagens festival. Han har tillsammans med Kylskåpets Albin Wrebo och Viktor Danielsson gjort festivalen möjlig.

– Nu när läget ser ut som det gör, kände vi att vi var tvungna att göra något för att hjälpa till. Vi körde ett liknande engagemang vid tsunamikatastrofen 2004, säger Lelle och fortsätter:

– Vi är jättenöjda med evenemanget. Musikerna var jätteduktiga och alla som hjälpte till har gjort ett toppenjobb.

Pengarna som samlades in under kvällen går oavkortat till Rädda barnen och deras insatsarbete.

För er som missade festivalen är det inte kört. Hela festivalen kommer snart att släppas som samlingsplatta.

Text och foto: Gustaf Larsson